Har nu fått lite mer om tävlingen laget hade på Arlington i lördags. Ett av syftena var att ha ett arrangemang med, träffa och spela med skolans/lagets "fans" och supportrar. Huvudsyftet var dock att "dra" in pengar till lagets kommande säsong. Kostar ju en hel del att driva en säsong med tävlingar långt bort, resor, hotell, mat etc.
Tävlingen var 5-manna scramble med en spelare från laget på varje lag så långt det räckte. Varje spelare hade fått i uppdrag att försöka hitta 4 spelare till "sitt" lag.
Dagen till ära strålade solen, 28 grader och vindstilla. Tävlingsavgiften per spelare var 100 dollar (ej då för lagets EKU-teamets spelare) för att vara med, det var mest familjer och gamla EKU lojala som deltog.
Så mycket om själva spelet vet jag inte, mer män att det spelades på grabbarnas "hemma-bana", vilken ligger precis bredvid Learning-center. En liten byggnad med toalett, ett eller två som konferens-rum, ett litet rum för inomhus-puttar, driving-range och övningsområde där de brukar ha sina träningar. Det är även där skolans golfPro-elever har de flesta av sina övningar/kurser. Travis lag vann iallafall på 53 slag. Patrics lag fick 55.
Efter avslutat spel bjöds det på mat på klubben. Laget fick in mellan 7-8 tusen dollar, vilket motsvarar ungefär 42-48 000 svenska kronor!!! Så himla bra!!!

Vi ser nu med spänning fram emot den första tävlingen, vilken kommer spelas 8-9 september i west Virginia, bara ca 1,5-2 timmar från Richmond. Skönt att det inte är alltför långt bort, fast det är ändå för långt för dags-etapper. Så det blir ändå flera dagar iväg, hotellboende och några dagars frånvaro från skola att ta igen.
Som tur är har Patric fått igång sin dator igen, den har funkat bra senaste dagen. Planerna är att han skulle handla en ny hårddisk till den igår. Finns ju såååååå mycket skolarbete och golfstatistik från flera år som han har lagrat i datorn, vilket är katastrof om det försvinner. Nu gäller det att gardera sig mot förlust av det materialet. Snäll dator som förvarnar om en kommande crash kan man tycka!

En rolig extra-händelse var att Coach Pat Stephens i veckan vann en tävling, dessutom med 9 slag!!! Grattis ! Han gick 69-66 och vann trots problem med armbågen! Bra gjort coach Stehpens!

Lite andra golfplaner Patric har är nu att se över sitt golfförråd. Som fattig student under många år har han inte direkt förnyat klubborna i den takt han kanske hade behövt. Vet inte hur gammalt hans järn-set är, men tror det rör sig om inte alltför långt ifrån 10 år. I år gäller det att passa på, så han Tänkte beställa lite klubbor. Priserna i USA är ju lite annorlunda mot de i Sverige.

Skolan har nu varit igång en vecka och läxorna har börjat komma in, men den är förhållandevis rätt lugn. Nu är det ju sista året, så då kan man vänta ett högt tempo och höga krav från lärarna.

Patrics mage är bättre. Han fortsätter prova sig fram i den amerikanska mat-djungeln för att se vad han mår bra av och vad han mår mindre bra av. Det är en ständig test , vad man stoppar i sig o vad effekterna blir av det ( i flera bemärkelser). Denna helg är det mandelmjölken som utprovas.

2 bilder tagna på Learning Center i vintras

Nu är skolan igång, ännu så länge i ett lugnt tempo dock. De första dagarna tillbaks i Richmond har gått åt till golf, träning och praktiska ting. Förutom första dagen förstås, då var det ju "fundraising-tävling" för att samla ihop pengar till lagets kommande säsong. Resultatet från tävlingen rent pengamässigt har jag inte fått. Varje spelare i skollaget "fixade" ihop ett eget 5-manna lag, sen tävlade lagen mot varandra och lite aktiviteter runt. Kommer med mer info om detta när jag fått det. Patric var inte så nöjd med sitt spel den dagen, inte konstigt efter nästan 24 timmar på flygplatser o flygplan och bara några timmars sömn på soffan i några lagkamraters lägenhet.
Patrics lag fick iallafall 55, det vinnande laget 53 - fråga mig inte vad det innebär, men det låter ju i mina öron som att Patrics lag var nära iallafall......????
Praktiska göromål när man kommer tillbaks så här efter en sommar hemma i Sverige är bl a att hämta upp sin eventuella bil och andra ägodelar som förvarats någonstans över sommaren, fixa nya telefonabonnemang, bilförsäkring, och parkeringskort, fylla kyl och skafferi med mat, välja måltidsplanering ( finns olika måltidsplaner att köpa så det gäller att räkna lite på När, Var,Hur, Vad man vill äta och lägga upp sina måltider. En rätt stor ekonomisk fråga också. Rummen får de inte ha under loven, de måste tömmas och egna möbler/ kläde/ägodelar magasineras på någon plats. I Patrics fall har han packat in det mesta i bilen och sen haft bilen hos coach. Förutom kläder/sängkläder, så är det lite köksgeråd, mikro, litet kylskåp, städ-, tvätt- o hygienartiklar, lite priser o pokaler, skolmaterial, böcker o foton m m . Man samlar på sig en hel del under några år och vi undrar ofta hur han ska få hem det han vill ha med den dagen det blir dags för hemresa.

Patric har hunnit med ett par gym.pass Vid invigningen hade han gått upp ett kilo, vilket är positiv med tanke på hans nya tarmsjukdom vi oroar oss lite för. Hans mål är att lägga på sig 2 1/2 kg till de närmsta veckorna. Vi håller tummarna på att det målet kan uppfyllas. Han kände av lite från magen igår, vilket vi hoppas bara är en reaktion efter flyg och de kostomställningar han gjort , tidsskillnad etc. Han får nu lov att ta det lite lugnt med vad o hur han äter några dagar, sen får vi se hur han mår.

Laget hade i förrgår sin första lagträff, vilken tog ett par timmar emot det normala - ca 1/2 Tim. Vet inte riktigt vad de gick igenom. Patric uppskattade iallafall att få återse sina gamla lagkompisar och han gillar de nya som börjat i höst. Kul och spännande att se hur årets lag blir.
En av de nya killarna är även Patrics nye rumskamrat. Han har nu fått flytta från sitt gamla, supertråkiga källarrum till ett betydligt fräschare och trevligare rum några trappor upp i ett nyare, fräschare hus. I stället för gråa källarkorridorer med gamla gråa o svarta golvplattor, galler för fönstren och rör i taket blir det nu ett fönster med lite utsikt, lounger med mysiga stenklädda väggar och heltäckningsmattor i korridorerna . Kul!
Lite golfträning har det nog också varit varje dag. I Richmond är det fortfarande varmt, 25-30 grader, men även en hel del åska o regn som smyger in. Oftast är det bara snabba skurar och snabba åskmoln som går förbi, men de spökar ändå till det.

Ska också passa på att säga Grattis till Ellinor som i förrgår fixade sitt amerikanska körkort och nu kan "ställa på " sin bil o köra. Härligt!

Igång igen!
Träningen inför säsongsstarten på amerikansk mark är nu i full gång. Första tävlingen äger rum i början av september ca 2 timmars bilväg från Richmond. Spännande att se EKU's nya lag .

.... Och jag vet att det är nästan ett helt år tills vi ånyo får det varm, skönt och grönt OCH huset fullt av underbara ungdomar. Liv och rörelse, det är sunt.

Eftersom detta är en blogg som handlar om vistelse på ett "golf-college" i USA, hur det fungerar att kombinera sport med studier och hur det är att vara elev på college, så har det varit skriv-torka under sommaren då Patric varit hemma. I stället för att öppna upp datorer och Ipads har jag njutit av att ha haft våra 4 söner och deras flickvänner här. Men nu börjar sommaren, tyvärr, gå mot sitt slut ( även om den inte riktigt är där än) och livet återgår till vardag.
Vår vardag idag innebar uppgång kl 3 inatt för att köra Patric till Arlanda i den mörka morgonen. På Arlanda var vi inte ensamma med golfbagar. Där var ytterligare ett gäng killar som skulle mot första mellanlandningen i Frankfurt. Jovisst, Patric kände igen några av dem så lite golfsnack lär det nog ha blivit på planet.
Från Frankfurt flyger Patric sen vidare till Chicago för omcheckning av bagage o golfbag till slutstationen Lexington. Beräknad ankomst är ikväll vid 19-tiden (amerikansk tid). Om allt flyter på möts Patric av lagkompisen Dan DeLuca, som kanske kör honom den timmes-långa färden till Richmond. Det kan i stället blir övernattning först hos Dans föräldrar i Lexington. Patric visste inte vid avfärden vart han ska sova inatt, dock vet han att imorgon bitti är det dags för representations-tävling på "Arlington", hemmabanan och innan dess bör han hämta upp sin bil, lag-golfbag mm vilka förvarats hemma hos "coach" över sommaren.
Denna tävling är till för att samla ihop pengar till lagets verksamhet under året. Alla spelare i EKU's herrlag samlar ihop var sitt lag på 5 spelare, sedan möter lagen varandra i en tävling. Under tävlingen samlas det på olika sätt in pengar vilka går till laget, det brukar tydligen gå bra och är en viktigt del för lagets ekonomi. Patrics lag består av en av lagets mer intensiva supportrar, en man på dryga 60 år, tjejernas coach, ev chefen över skolans idrotts coacher, Patric själv och förhoppningsvis en till. Det är svårt när man inte har så många man känner i närheten.

Mor och son tar avsked på Arlanda kl 05 i morse.


För övrigt så har Patric haft en härlig sommar, med mycket sol, värme och hunnit med att träffa familj, flickvän och vänner ( tyvärr hann han i år inte träffa en av sina käraste vänner Lucas "Timrå" Åman, de fick nöja sig med telefonsamtal. Erik "Elgen" Eljansbo fick sig dock ett besök i Gävle).
Tyvärr gick det tidigare muntliga löftet om arbete på Botkyrkas GK i stöpet, vilket blev ett stort orosmoment då han verkligen är i behov av sin sommar-inkomst för att kunna fortsätta med sin golf-och utbildnings-satsning. Han fick genast börja om att engagera sig i att ringa / besöka olika alternativa arbetsplatser. Glädjen var STOR när arbetsledaren för banarbetarna på Salems Golfklubb ringde och meddelade att Patric fått jobb där. Han har verkligen blivit bra bemött och mottagen och stormtrivts med sitt arbete där.

En stor plump i sommarens glädje var när Patrics mage åter började krångla i slutet av Juni. Den har ju varit lite orolig till och från under flera år, faktiskt framför allt efter flygturerna mellan Sverige o USA o närmaste tiden efter. lite konstigt och oförklarligt!
Han har vid ett par tillfällen besökt läkare i USA, men bara fått lugnande besked och stoppande tabletter. Förra sommaren passade vi på att prova laktosfri kost, men det blev ingen skillnad.
Direkt efter hemkomsten i juni var magen dock lugn, problemet då var en smärtande handled som han haft ont av i flera veckor och försökt få hjälp med -utan effekt. Till slut blev han ordinerad antiinflammatoriska tabletter.
Några dagar senare fick han problem med magen. Pga smärtor och frekventa toalettbesök, vilket inte fungerar då man spelar eller arbetar ute på golfbanor, kunde han inte äta som han skulle. Inte bra!!! Denna gång blev det värre än tidigare, med ökande smärtor och efter någon vecka även blod i rätt stora mängder.
Detta var i början av Juli. Vi var i Åtvidaberg och det var det dags för årets golfdebut på svensk mark. Extra kul var att lillebror Marcus och storebror Patric för första gången skulle spela samma tävling och familjen samlades i Marcus lägenhet. Kvällen innan tävlingen fick Patric även hög feber. Eftersom jag själv har en tarmsjukdom, Ulcerös Colit, som debuterade i 20-års åldern kände jag tydligt igen symtomen. Det blev ingen tävling för Patric. I stället blev det diet och läkarbesök vilka följdes av mindre trevliga undersökningar, provtagningar, fler läkarbesök osv.
Personalen på Huddinge sjukhus har varit otroligt trevliga och välvilliga. De har förstått och respekterat vår önskan att få utredningen avklarad innan återfärden till USA. Trots sommar och semestertider lyckades de och för ca 2 veckor sedan fick han diagnosen Ulcerös Colit även han. Han har nu div läkemedel och intyg med sig ifall det skulle dyka upp skov under vistelsen där som kräver läkarvård och/eller behandling.

Hur han mår?
Jo, han har varit oerhört noggrann, duktig och ambitiös -som vanligt. Eftersom jag själv har erfarenhet från sjukdomen och inte tålde de läkemedel som fanns att tillgå för 30 år sedan genomgick jag en mycket speciell diet, vilken till viss del måste hållas livet ut. Denna diet hade god effekt på mig och jag har varit symtom-samt läkemedelspriserna sedan 1986. I stort sett samma diet sattes Patric på, fast en "lkortvariant" pga tidsbristen. Han har iallafall nu ca 1 månad varit näst intill symtomfri. Han har inte börjat äta några läkemedel utan försöker och hoppas det ska gå m hj a kost och leverne-restriktioner. Han har dock fått med läkemedel att börja ta vb.
Värre är att han har rasat i vikt och igår kväll visade vågen på 56,5 kg, vilket är en fjädervikt för en 22-årig kille så klart. Han kämpar för att få upp vikten, men det är inte lätt när han samtidigt har kostrestriktioner, är nötallergiker och är ute och rör sig på golfbanor/tränar fys etc 7 dagar/ vecka.
Även hans blodvärde har sjunkit och legat långt under det normala sedan han blev sjuk. Trots att han slutat blöda så har det fortsatt sjunka, vilket också är något som så klart tar energi och kraft. Dessa saker är något han kommer få jobba med närmaste tiden.

Allmänt så är det något jag sett på både Patric och Marcus under alla dessa golf-och hockey år är att de rasat 4-5 kg i vikt i början av varje golfsäsong. Under fys-och uppbyggnadsperioden (vintern) går de upp flera kg, både muskelmassa och lite "annan" massa. Men så snart golfsäsongen börjar med 5-10 timmar/ dag på golfbanorna så rasar de. Självklart äter de frukost, lunch o middag i mängder + div mellanmåll (smörgåsar, tunnbrödsrullar, blåbärssoppa, bananer, smoothies , Marcus har t o m haft med sig en rulle bruna bönor.....) men det räcker inte.

På väg hem från Arlanda imorse, efter att först ha lämnat av Ellinor i Sigtuna. Hon far tillbaks sitt college i Bowling Green imorgon bitti för att hinna ta Amerikanskt körkort innan hennes skolstart om en vecka (en vecka senare än Patrics skola börjar)

På väg till golftävling i Rättvik i Augusti . Grabbarna spelade samma tävling. Efter 2 dagars spel var det dags för finaldagen. Eftersom Marcus inte klarat "cuten" fick Patric en toppen-caddie. Den enes död den Andres bröd.....
Patric spelade drömgolf 2 varv och 14 hål, därefter ville det sig tyvärr inte riktigt längre. Hål 15: Ett bra, men mindre perfekt utslag på par3 hålet, följdes av en mindre bra chipp på en svårputtad backig green - bogey. Därefter vände medvinden Hål 16 bra utslag, men nästa slag hindrades lite av en hängande gren. Nästa slag hamnade under en tuva intill en björkstam . Trots bra räddningar av situationerna, bogey, eller var det t o m dubbel? Ibland behövs så lite för att det ska vända. Golf är en sport där det kan vända fort.
Det var fortfarande mycket jämnt inför sista hålet. Anton Karlsson, Uppsala hade kommit in på totalt -6 slag. Andreas Johansson, Täby -5 och Patric, Kalle Andersson och Fredrik Hammarberg (vilken dag 2 slog nytt banrekord på 61 slag) gick sist i ledarbollen. Inför sista hålet låg Patric och dal-masen Kalle lika. Det krävdes birdie för att gå lika med Anton, vilket Kalle efter en snygg långputt lyckades med. Efter ett perfekt utslag från Patric kändes det riktigt bra. Inspelet blev dock lite fel och hamnade i en tung, tjock, svårspelat ruff. Bidde ingen birdie för honom, i stället bogey vilket innebar en fjärdeplacering.