Jaha , då var det dags igen. Sista långa stycket av gårdagens blogginlägg bara "försvann" när jag sparkade inlägget. Det känns trist eftersom jag gjort en rätt lång sammanfattning av slutresultatet på denna tävling samt övriga kvalomgångar mm. Kör nu ett nytt försök...

På bilden ser vi PGA-spelaren Brian Stuart, Jackson, Michigan, den slutgiltiga vinnaren av kvalomgången i Springfield. Han slutade totalt -11 (-6, -5). Patric var nöjd att han gått fram och tagit honom i hand o önskat fortsatt lycka till i Pinehurst.
Lite mer sensationellt var tävlingens tvåa, blott 17-åriga Will Grimmer från Cincinnatti. Vilken vidgade att hans 59-runda på "North and South Junior Amateur " på Pinehurst i fjol inte var en tillfällighet. Han kom nu in på totalt -5 (par, -5) och plockade därmed en av de tre spelplatserna från Springfield.

På kvalet i Springfield delades det ut 3 spelplatser för de 63 deltagarna.
I måndags spelades lövsal inte bara i Springfield utan på 10 olika platser i USA. Bland dessa startfält återfanns tre svenskar. Förutom Patric så var där David Lingmerth som spelade på Brookside Golf and Country club i Ohio. Även han en proffsspelare från PGA-touren, född -87 och från Tranås. På Brookside var det 120 spelare som spelade om 16 platser. David slutade på en 78 plats efter att ha gått totalt +7 (+2,+5).
Den tredje svensken att kvala var Daniel Chopra, 40-årig PGA-spelare från Falun-Borlänge. Han slutade -2 (-5, +3) . Det räckte tyvärr inte heller till en av de 13 slutspelsplatser som det spelades om på hans kval, 145 spelare på Colonial Country Club i Tennessee.

Förutom dessa 10 kval i USA spelades kval i Japan och England 26 maj. Därifrån gick Niclas Fasth vidare efter en fin andraplacering.
74 spelare är direktkvalificerade till US Open och slipper kvala, däribland finner vi två svenskar - Henric Stenson så klart och Jonas Blixt.
Nu väntar US Open i Pinehurst för dem 12-15 Juni . Damernas U.S Women's Open spelas på samma bana veckan därpå, 19-22 Juni. Vilka fantastiska golfveckor de kommer få uppleva i Pinehurst......

En rolig händelse, men med ett bittert slut var att Patric som var "Caddie-lös" då hans "planerade" caddies resp ersättare hade fått förhinder. Efter de första nio spelade hålen dök den något äldre mannen från paret som bjöd hem Patric på grill-middag i söndags upp, vilken jag skrev om i förrgår. Han gick caddie för Patric de sista nio hålen första rundan, i värmen och med lätt ömma solbrända axlar var Patric mycket tacksam över detta. Mannen, som jag tyvärr ännu inte fått ett namn på, fortsatte även andra rundan. Efter nio hål behövde han dock uppsöka toaletten. Detta uppmärksammades av en vaken funktionär som erbjöd honom skjuts med golfbil. Artigt och trevligt tycker vi.
Strax efter kom dock Vince Indias Caddie fram till Patric. Denna caddie är en "van" och mer erfaren caddie och har bl.a gått caddie åt Parnevik vid några tillfällen ( han frågade om Patric önskade Parneviks telefonnr ....) ska tilläggas. Han sa till Patric att " om du låter din caddie gå för dig igen måste jag tyvärr bestraffa dig med 2 extraslag" . Det var alltså inte tillåtet för caddies att ta hjälp av golfbil, vilket varken Patric eller hans caddie känt till. När den"äldremannen" återkom till sin "arbetsuppgift" och Patric meddelade honom att han inte längre kunde gå med blev han oerhört sårad och besviken. Han kunde inte alls se att den andra caddien "hjälpt" Patric genom att berätta om straffslagen innan felet begicks, medan den "erfarne" caddien tyckte han gjort något snällt som talat om detta. Det var en mindre glad man som tackade för sig och sa ett trevligt hejdå till spelarna i bollen, den andra caddien fick dock några mindre väl valda ord ( vilka jag väljer att inte skriva om här) innan han avvek. Ett så tråkigt slut på en från början så fin handling av en vänlig, golfintresserad man.

Efter avslutad tävling var det bara att fylla vattenflaskan och sätta sig i bilen för att köra tre timmar söderut , tillbaks till Richmond. Där blev det omsorgsfull packning av golfbagen och ihopplock av övriga saker som skulle med hem. Efter några timmars sömn fick Patric skjuts av en skolkamrat till flygplatsen i Cincinnati . Att han var där i god tid spelade inte så stor roll eftersom hans avresetid blev uppskjuten, uppskjuten och uppskjuten....... Detta medförde så klart att hans resplan sabbades. Det förbindelseflyg han skulle ta mot Sverige skulle missas, så hela rutten fick till slut styras om. Efter ett par timmar sattes han på plan till New York. Under natten har han flugit vidare och borde nu befinna sig på väg till eller i London, för att i em landa på Arlanda.

Så snart är det dags att ta itu med vardagen och dess roligheter och problem.
Att plugga på college innebär att man inte får ta emot sponsor-eller vinstpengar. Under terminerna finns inte tid för extrajobb ( dessutom finns det regler för när, var , hur man får jobba) , framför allt inte om man har en idrott man satsar på samtidigt som man vill ha bra skolresultat. Träning och skola tar så mycket tid att resterande timmar behövs för sömn och matintag. På samma gång kostar det att leva och att satsa. Kommunikationerna är inte uppbyggda som i Sverige och för att ta sig till träningar är Patric i behov av bil, en enklare försäkring för denna kostar lite över 1000kr/ månad. Så att ha ett sommarjobb är en viktig del i Patrics planering och satsning.
De senaste åren har han arbetat som banarbetare på Botkyrka GK, vilket varit toppen. Han har successivt lärt sig mer och mer om jobbet och uppbyggnad/skötsel av banan vilket är nyttigt för honom som spelare samtidigt som en fördel kan man tycka att han nu sett rätt många banor runt om i både i Europa och USA och vet vad/hur en spelare önskar på banan. Arbetet har börjat och slutat tidigt, så han har kunnat stanna kvar och träna några timmar efter han slutat och ibland gått en runda. Det har inneburit många långa dagar så klart, men han har fått ihop schemat med arbete, träning och sömn på ett bra sätt. I förrgår fick han sent omsider reda på att han inte får detta jobb i år, vilket han så klart hoppats och trott starkt på. Så nu går troligen den närmaste tiden åt till att jaga sommarjobb.
Han har ev fått några dagar han ska träna knattar ute i Åkersberga, vilket är toppenbra. Det är ju något han gjort lite både i USA och i Sverige tidigare och det är ett jobb på en GOLFBANA, vilket aldrig kan bli fel för en som Patric. Det är härligt att ha ett intresse att brinna för och att dessutom ha en flickvän som "brinner" likadant är ju helt fantastiskt. Ni kan ju bara förstå hur snacket går när de båda är hemma. Finns en lugn stund är de bosatta över en "padda" med någon golftävling eller golfbild de studerar eller så är de ute på gräsmattan o har en chipp-tävling med lillebror. Just nu se jag fram emot att snart ha dessa stunder framför ögonen, det är bara en fråga om dagar, ja timmar nu.........??

...men nu är det skönt att få sikta in målet på hemresa och att få träffa familj och flickvän i Sverige. Kanske lite vila någon dag skulle sitta fint också.

Tävlingen på Springfield blev den upplevelsen och erfarenheten Patric hoppades på. Att få spela och känna lite på hur proffsspelarna spelar och vilken nivå de ligger på var intressant. Det var en mycket svårspelat bana med smala fairways och där det hela tiden gällde att komma på "rätt sida om de sluttande greenerna. Kom man på "fel" sida var det mycket svåra inspel där bollen kom i rullning från hål. De flesta greenerna saknade platt mark , vilket gjorde att hålen satt i sluttningar vilka ofta var rätt branta.
Patric gick ut på 10an på första varvet. Han började stabilt och låg efter 11 hål på Par. Därefter fick han dock problem. Han var inte nöjd med utslagen, de hamnade för snett. 12 an blev en bogey, 13 en dubbel efter att ha hamnat intill en trädrot, 14 och 15 bogeys. Dvs + 5 på bara 4 hål, det funkar inte i dessa sammanhang. +5 var det han kom in på första varvet.

Patric hade legat ett par slag före medspelarna i bollen fram till "bogey-serien" . De vände dock på rundans sista varv och spelade upp sig med några Birdies. David Lipsky slutade första varvet på +2 och Vince India på Par.
I ledning efter första varvet låg PGA-spelaren Stuart Brian från Jackson, Michigan på -6, följd av 3 spelare som kommit in på -4.

Det var inte lång vila innan andra varvet skulle påbörjas. I USA har man inte riktigt samma vanor vad gäller kost och näring som vi har i Sverige. Här försöker vi få till ett mål mat mellan varven, men där får man en sandwich och en påse chips och vatten eller lemonad. Har man "tur" kanske det ligger en liten kaka i påsen också..... Inte så mycket att bygga ytterligare en rundas spel på, så Patric brukar fylla sin bag med bananer och en hemmagjord fruktshake. Hans svenska mixerstav är nästan alltid med på alla tävlingar.

Andra rundan startade denna boll från hål 1. Började åter stabilt från Patrics sida med sex par, sjuan blev till en bogey och åttan birdie. Efter 10 hål låg han fortfarande på par, därefter lossnade det lite och några Birdies ramlade i. När ett hål kvarstod låg han fortfarande på -2, vilket var bra denna eftermiddag då endast ett 10-tal spelare lyckades med -resultat på denna svårputtade bana. Sista hålet blev det dock åter problem då han hamnade på "fel" sida av green igen. Slutade med en dubbel och kom in på Par.
Det innebar totalt +5 och en 27plats, vilket inte alls är fy skam i detta startfält.
Glädjen var stor över att man klarat sig undan det hotande åskväder som det varnades för hela dagen, några mindre regnfall och strax över 20 grader var ett ganska behagligt spelklimat.
Det Patric tar med sig av denna tävling var upptäckten att klivet från honom själv till dessa proffsspelare inte alls är så stort. David Lipsky kändes stabil och rätt säker, dit kändes det som ett steg upp ( tilläggas kan då att Patric låg lite bättre till än honom i stort sett hela vägen, det var dubbeln på sista hålet där Lipsky istället avslutade med Birdie som avgjorde och Patric hamnade 2 slag bakom).
Vad gällde Vince India kände Patric att deras spel var lite mer på samma nivå. Det är ju en härlig upptäckt som väcker, om möjligt, ännu mer inspiration och morot.

Nu pirrar det i magen även på mig hemma i Tullinge . Ser framför mig hur de tre spelarna står och väntar på att få slå ut bredvid Hål 10' s Tee. Tävlingsledare står bredvid med papper i handen , beredda att ropa upp startordning, spelarnas namn och hemmaklubbar. Nu är det dags!

Det är 63 spelare med i dagens startfält. Vad jag har kunnat se så är Patric ensam svensk, vilket är lite mäktigt. Övriga två spelare i denna boll är David Lipsky, från Californien, född 1988 och proffsspelare sedan 2011. Han spelade på web.com Tour 2013, jag vet inte om han gör det i år också. Han vann Asian Tour Qualifying School 2012.
Tredje spelaren i bollen heter Vince India. Han är född 1989, även han proffsspelare sedan 2011. Han hade lite problem med puttarna under våren, fick hjälp och slutade med att han gick 61 på det första kvalet til U.S Open i maj . Han spelade sitt på Waterlefe Golf&River club.

Sectional qualifyings i Japan och England spelades 26/5. Ifrån dessa är endast en svensk vidare, Niclas Fasth.

Det är någon form av Livescoring idag iallafall vilket är spännande. Har ännu inte listat ut om det är efter varje hål, eller var tredje. Men det lär vi märka om en stund. De första bollarna ut var vid 7 (lokal tid) och några scorer har redan dykt upp på liveboardet. Patric går ju ut 07.40, vilket jag nu servar "gick". Det har gått 6 minuter sedan dess.
Spännande!

Om ni vill kolla lite på leaderboardet så finns det på U.S Opens hemsida under "Sectional Qualifying" och Springfield . Vet inte om det fungerar att kopiera nedanstående web.adress och klistra in i web.adress-fönstret Ni kan ju prova.

Lycka Till!

http://golf.about.com/gi/o.htm?zi=1/XJ&zTi=1&sdn=golf&cdn=sports&tm=9&f=00&su=p284.13.342.ip_&tt=65&bt=6&bts=27&zu=http%3A//www.usopen.com/en_US/news/qualifying/index.html

DAVID LIPSKY

VINCE INDIA

PATRIC SUNDLÖF

Förberedelserna inför kvalet har börjat och Patric känner sig nöjd att han for upp till Springfield i god tid innan tävlingen. Han har kunnat bo in sig lite och kunnat ta några lugna och avslappnade varv runt banan. Igår blev det dessutom både dusch och rakning efter inspelsrundan. ........
Gårdagens inspelsrunda förresten blev en härlig upplevelse i ett nästan lite för fint väder, 30 grader och sol. Patric hade tur och fick tag på en "cart" (golfbil) att köra runt, så han slapp bära bagen på sina fortfarande brända axlar. Han var ensam i sin boll, men hade ett par roliga och trevliga herrar i bollen framför som såg till att han inte kände sig ensam. De uppmärksammade flera av Patrics bättre slag , kommenterade och diskuterade dessa med honom och kom fram till att det här skulle gå bra. De kände banan ganska väl och gav honom en hel del tips inför tävlingen.

För att förgylla dagen ytterligare träffade Patric ett äldre par vid klubbhuset. De hade tidigare haft utbytesstudenter från Sverige boende hos sig och bjöd  hem Patric på middag till ikväll. Så trevligt! Jag är så fascinerad, tacksam och glad av/över dessa trevliga amerikanska ( och även från andra länder) människor Patric möter. Det är inte första gången han bjuds hem till någon familj eller något par så här spontant. Underbart! Där har vi "svala Svenskar"  med all vår integritet lite att lära.

Ett litet moln har dykt upp på himlen. Det har blivit åskvarning till på måndag, vilket i värsta fall skulle kunna innebära att tävlingen avblåses och fortsätter på tisdagen. Händer det så tänker Patric att då missar han flyget till Sverige som han sedan tidigare är inbokad på. Men vad är det för tanke???? Han ska ju inte åka med något flyg på tisdag, tävlingen fortsätter ju på midsommarhelgen.......

Idag väntar ytterligare en inspelsrunda med chans att titta lite till på vissa svårigheter, ta lite mått och putta på de lite luriga greenerna. Därefter en lite social tillställning med middag hos det trevliga amerikanske paret.

Det är nu inte många dagar kvar tills andra kvalomgången inför US Open spelas. Sista dagarna har varit varma i Richmond. Mindre bra var att när Patric tränade på Learning center i veckan var det så varmt att han tog av sig tröjan och tränade med bar överkropp. Det var varmt, men inte soligt, så han slarvade med solskyddet. Inte bra, visade det sig! Han brände sig kraftigt och har , trots Aloe Vera mm, nu en öm överkropp och lite problem att bära bagen runt banan. Hinner nog lägga sig till måndag, men aj, aj, aj. En kille med ett par års uppväxt i Australien får inte göra "så"...
De sista sakerna har packats och Patric har lämnat den senaste månades sovplats, soffan hemma hos Stuart för att byta upp sig till ett enklare hotell/motell i Springfield, Ohio. På vägen upp passade han på att festa till det och laddade upp med lite bra svensk mat.

Efter att ha checkat in på hotellet for han direkt till banan på Springfield Country club för att ta sig en titt och gå runt lite. Banan såg riktigt fin ut och han konstaterade att där var Grymt svåra greener. Han bestämde sig för att det blir 2 inspelsdagar, lördag och söndag. Det kostar 27.50 dollar för lördagens inspel, vilket låter billigt för en helgrunda tycker jag och väl värt för det känns som man verkligen behöver ha koll på denna bana ( enl Patric alltså, vad vet jag???)
Det slutade med att Patric blev utan caddie, då de som tidigare velat och kunnat dragit sig ur. Lite synd då det oftast är trevligare att uppleva händelser när man är flera samt hade varit ett skönt och bra stöd ( inte minst nu när axlarna är röda....)
Tävlingen går av stapeln på måndag. Den spelas 2 varv och Patric går ut första varvet kl 07.40, lokal tid.
Här följer lite bilder från banan tagna av Patric igår.

Veckorna efter att Patric vann första kvalet till U.S Open har ivarit lite annorlunda för honom. Eftersom skolan stängt, och därmed även studentboenden, har han bott på soffan hos en skol-och lagkamrat som hyrt en lägenhet med en barndomskompis utanför skolområdet. Där har funnits minimala kokmöjligheter och som sagt sovplats på en soffa i vardagsrummet. Dagarna har varit lite ensamma utan alla skol-och golfkompisar kring men träningen har som vanligt tagit mycket tid. För att finansiera att få fortsätta träna på en av banorna i Richmond, Gibson Bay, har han tagit hand om knatte-träningar. Han har även haft en rätt bra medlemsdeal på Arlington GC, som ligger precis bredvid deras träningsområde.
Förutom tränat har han spelat golf med en ev blivande rumskamrat till nästa termin från Lexington samt gått caddie åt honom på någon tävling. Han har umgåtts med några skolkamrater och ätit middagar ihop med dem och varit på avskedsparty hos golfande Johan Eriksson, som nu efter 4-5 år i USA vänder hem till gamla Sverige igen.

Nu är det ju bara 6 dagar kvar till kval nr 2 och Patric har äntligen blivit "tilldelad" spelplats. Hans förstahandsval var Brookside Golf and Country Club, Columbus, Ohio, dit söker sig många av spelarna med "stora namn". Tyvärr blev det inte den banan för Patric, han kom in på andrahands valet vilket också var i Ohio. Springfield Country Club, Springfield, Ohio. Så nu vet han vart han ska. Bara att börja söka boenden och planera resan. kul!

Då det just nu råder nyhetstorka från USA, vill jag i stället ge lite uppmärksamhet till att det finns fortfarande några tävlande juniorer på Botkyrka. De är tyvärr inte många, men de har Botkyrka GK har visat att vi finns på ett par olika ställen denna helg.

Marcus Sundlöf - japp han är Patrics 5 1/2 år yngre bror- kom med nöd och näppe med på en Scandia Tour Riks-tävling i Finspång. Marcus tävlade för två år sedan mest på Distrikts-nivå. I fjol avancerade han upp lite och spelade bara ett par distrikts-tävlingar, men de flesta på Regional nivå. För er som inte är så insatta i junior-tävlingarnas värld, så för att komma med på tävlingar i de olika nivåerna krävs ett visst antal poäng ( förutom på den första "distrikts-nivån", där gäller intaget efter handicap). Dessa poäng kan man bara få genom att placera sig på tävlingar, så det är inte helt enkelt. Segraren i en tävling, och några som placerar sig i topp ( hur många beror lite på antalet tävlande) får även ett Wild Card till nästa steg i nästa omgång. scandia Tour omgångarna spelas med ca 2-4 veckors mellanrum på olika ställen i Sverige och det finns bara en åldersklass, upp till 21 år. På distriktsnivå finns många tävlingar runt om, där ska man helst anmälansig till tävlingen i sitt distrikt. På nästa regionsnivå blir tävlingarna färre, kanske 10-12 st i landet, Riks nivån som är nästa steg är på bara 3 platser i hela landet och. Den sista o högsta nivån är "Elit" . Den har bara en tävling i hela landet per omgång.
Så är upplägget lite enkelt förklarat.
Men nu skulle jag ju skriva hur det gått för två av Botkyrkas Juniorer.

Marcus kom som sagt med nöd och näppe med på Rikstävlingen i Finspång. Den spelades över 36 hål i lördags och 18 hål idag, söndag. Det har varit 2 mycket varma dagar, så varmt att svetten gjorde att klubborna nästan föll ur handen då man slog. Lite svalare blev det efter ett kort regn-och åskväders avbrott på lördagseftermiddagen. Efter första rundan kom Marcus in på 78. Det gav en 19 placering. Efter bara ett kort uppehåll för lite lunch spelades ytterligare 18 hål. Marcus ork höll i och efter 2boggies, en birdie och resten par,kom han in på +1 (73) och avancerade till en nionde plats inför sista rundan. Då bara tre slag efter de som ledde tävlingen.

Söndagens spel kändes stabilt , han satte de korta puttar som skulle i och slagen från Tee kändes bra. Han avslutade tävlingen med denna sista runda på ett härligt sätt. Fem Birdies, en boggie o en dubbel, vilket gav -2 (70) och en delad ledning.
Blev ett jämnt särspel mot 21-åriga Christoffer Eriksson från Nyköping, vilken går på college och spelar golf i USA, där Marcus till slut fick se sig besegrad och slutade därmed tvåa i tävlingen. Han började och slutade första dagens spel med Birdies, vilket alltid känns fint. Därmed fick han också ett Wild Card till nästa omgångs Elit-tävling, vilken går helgen före midsommar i Örebro.

Det är härligt att se att träning, vilja och envishet ger resultat. Marcus går sedan augusti 2013 på golfgymnasium i Åtvidaberg och är en träningsnarkoman. Jag överdriver absolut inte om jag säger att han i genomsnitt tränat Golf och/ eller fys 5-6 dagar/ vecka sedan skolan startade OCH dessutom skött skolan på ett ypperligt sätt. Trots att han bara 16 år gammal bor ensam i egen lägenhet och måste sköta logistiken själv. Bra jobbat Marcus!

Ytterligare en spelare från klubben har i helgen visat framfötterna. Har precis fått nyheten om
Johan Hallin, född 1996 Han spelade i lördags Scandia Tour regional på Täby GK. Den spelas över 36 hål på en och samma dag. Efter 27 spelade hål låg han på par. Därefter sackade det lite och kom vissa svårigheter. Johan kom dock in på finfina +5, vilket i den hårda konkurrensen gav en fjärdeplacering. Även Johan fick ett Wild Card till nästa omgång, vilket då blir på Riks-nivå. Vart Johan kommer välja att spela vet jag inte än.

Grattis grabbar!