Många har kommentarerna om dagens väder varit idag. Flera av de boende hör har berättat att de inte minns när de senast behövt bära paraply, att det "aldrig" regnar dagtid i San Diego, eller att de inte behövt hålla ett paraply uppfällt så här länge på flera år. Triåkigaste kommentaren var nog "they are sold out" när vi ville inhandla ett nytt paraply redan kl 8.30 i morse.....

De första dropparna föll samtidigt som första bollen, med Jared, slog ut kl 8 i morse ( det hade ösregnat stora delar av natten, men var uppehåll under morgontimmarna) och det var blandat ösregn, finregn, smådropp och enstaka korta uppehållsstunder i ca 6 timmar. Sista dropparna föll då lagets sista man (Noah) hålade ut på sitt 18e hål, jag kan säga att det ganska exakt var just då för strax efter kunde jag ta av min regnponcho. Strax därefter öppnade sig molnen och en skön sol strilade fram, så de som gick ut senare fick nog iallafall 9 sköna hål att spela i. Själva var vi rätt blöta, så det blev hemfärd, klädbyte och uppvärmning på balkongen i solen innan biltur för besök på den inte helt okända golfbanan Torrey Pines, bara några minuters bilväg från Del Mar.

Ja, dagens spel var inte direkt en muntergök även utan tanke på vädret. Utgångsläget innan dagen var en sjundeplats, vilket kändes rätt skönt och fortfarande hoppfullt. Vi vet ju vad dessa killar kan prestera, men idag hade de flesta av dem en riktigt tuff dag. Framför allt de första 9 hålen (vilka idag var hål 10-18) var tunga och grabbarna sköt totalt +16 på dessa. Våra "The Colonels" återhämtade sig dock följande nio hål, hade där 12 Birdies och gick gemensamt +1 dessa hål. Tyvärr hjälpte detta föga. Killarna ligger inför sista rundans 18 hål på 13e plats, vilket rent ut sagt är lite "skit" . De är ju rankade klart lägst av alla deltagande lag och det hade ju känts såååååå bra att trotsa rankinglistorna. Det är inte slut än så uppgörelsens stund är ännu inte över.......
Bara 3 slag bättre ligger Mississippi, vilka är rankade 47 bland alla division 1 collegeskolor i hela USA , och 9 slag bättre New Mexico, ligger 22 på collegerankingen bland div 1 skolorna.

Individuellt för Patrics del har vi nog alla lidit en del. Som pingisspelare vet man ju hur det är om alla bollar studsar "nät-ut" under en hel match eller om motståndaren bara får en massa kantbollar och/ eller "nätrullare-in". En sådan dag var det verkligen för Patric. Han spelade så fint och stabilt med raka fina slag och bra inspel, men inte heller idag ville puttarna hitta sitt flyt. Idag hade de dessutom bestämt sig för att riktigt jävlas....Ljuger nog inte alls om jag säger att minst 10 bollar strök på kanten. Värst var det på Patrics hål nr 7 (=banans hål 16, par 3, faktiskt egentligen det hålet där det började strula till det för honom idag). Utslag ner i djup, blöt bunker och nu pratar vi blöt. Bollen fick inte rulla för långt efter den kommer upp ur den bunkern för då går den i vattnet precis bakom greenen) Första slaget sög fast och bollen föll som en sten och kom inte upp över bunkerkanten, rullade åter ner i bunkern och lade sig i en djup vattenstril. Han fick upp nästa slag bra, några meter från hål dock. Han puttade perfekt men bollen orkade inte riktigt över hålkanten, den låg och vägde fram och tillbaka, fram och tillbaka men bestämde sig till slut för att stanna på kanten.... Jaha, dubbel.......detta var den värsta, men flera av hans puttar under dagen var snarlika-liksom strök över hålkanten men vägrade ta sig ner i hålet frivilligt.
Det började stabilt i regnet, med 6 raka Par. Han spelade med en kille från ett av topplagen, Georgia Tech samt en Anders Albertsson ( med förfäder från grannlandet Norge faktiskt) som är rankad 41 individuellt av alla div1 collegespelare i USA. De hade lite problem första hålen, men Patric kändes så trygg. På sjätte hålet hamnade dessa bägge andra grabbar i rejält blåsväder med bortslagna bollar, drop etc. Ett hål som säkert tog 30-45 minuter innan det var klart. Även där var Patric lugn och luffade på i sin Par-stil, men sen tappades det. Anders vände och visade upp ett härligt spel med mycket välplacerade och säkra slag/puttar. Den andra killen dock måste jag säga sköt lite hit och dit, han puttade bra och stabilt men slagen kunde hamna lite här och där. Han hade dock en konst att träffade han ett träd eller en väg eller något annat så studsade bollen inte ut eller i vattnet utan lade sig perfekt till rätta på fairway eller strax utanför. Detta hände fler än en eller två eller tre gånger, men så är ju sporten -alla har sina dagar, det är dock tungt att följa någon som Inte har "sin" dag utan att få lite "ont i magen", särskilt om man är "hans" mamma.........

Iallafall, försöker nu komma tillbaks till dagens runda. Hål 16, 17 och 18 tar vi till oss det som behövs för förbättring eller rättare sagt Patric tar till sig det som behövs för förbättring, resten lämnar han nog gärna kvar på The Farms Golf Course . Dessa hål slutade dubbel-bogey-dubbel, dvs +5 på tre hål. Sista hälften på denna runda kom han tillbaks rätt bra, trots att puttandet fortsatte vara frustrerande . Vid Hål 5 ( blir alltså Patrics 15e hål eftersom de gick ut på 10an) höll vi nästan på att få fira med "Champagne" då det endast var ett par cm från att bli en HIO.
De sista nio hålen slutade med 3 Birdies, 5 par och en bogey, dvs -2, vilket gjorde att slutresultatet blev detsamma som igår, +3 (75). Ett resultat som visade sig vara dagens bästa EKU-runda, en tung golfdag för The Colonels......

Trots regn, besvikelse och motgång slutade dagen bra. Solen kikade fram vid 14-tiden. Laget stannade kvar för lunch, lite träning och laglöse. Därefter fick de några timmars ledig tid. Vår lilla, stora familj fick plocka med Patric på en liten utflykt utmed kustvägen söderut och känna lite golfhistoria när vi klev runt på Torrey Pines. Det initiala intrycket var att det såg lite gammalt ut, lite slitet och inte direkt överrumplande, men när vi kommit in på banan och tittat runt lite så anade man storheten. Vilka ytor , vilka vyer och vilka områden. Spännande att få ha varit där.
Kvällen avslutades med att laget hade farit iväg och käkat utan att ha kontaktat Patric. Lite synd kan man tycka eftersom detta är sista tävlingen med laget och det sista de gör tillsammans. Kan ju hoppas att det var något missförstånd, att de trodde Patric ville äta med sin familj, men man känner trots allt lite av att det är olika kulturer och olika sätt att kommunicera. Känns inte riktigt "svenskt" att laget drar iväg och käkar utan att dubbelkolla om alla ska med....... Iallafall njöt vi alla av att vara tillsammans.

Imorgon bitti lämnar Ellinor oss tidigt. Redan strax före 6 kör Ulrich henne till flygplatsen i San Diego för hemresa och för henne väntar nu uppstart av den svenska golfsäsongen.
Vi andra förbereder oss att följa de sista 18 hålen på The Farms GC och 2015 års Regionals. Patric går ut kl 10.12 lokal tid......

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Äntligen är Toefl-testen avklarad och nytt pass beställt. Det är inte lite att ha koll på inför college och 4 år i USA. Visum ska sökas och inför det måste passet räcka hela den planerade vistelsetiden. Det nu varande passet går ut februari 2020, exa...

Äntligen är Toefl-testen avklarad och nytt pass beställt. Det är inte lite att ha koll på inför college och 4 år i USA. Visum ska sökas och inför det måste passet räcka hela den planerade vistelsetiden. Det nu varande passet går ut februari 2020, exa...

Då var det äntligen dags för Skandia Tour debuten i år. Bilen med Marcus och kompisen Simon Berglund for från Linköping i torsdags. De checkade in på vandrarhemmet i Laholm torsdag kväll och inspel fredag em. Banans karaktär och skick är vi fortfar...

Vilken Kristi Himmelfärds helg vi har haft, vilket väder. Helt suveränt! Marcus håller troligen inte med helt och hållet på alla punkter. Vi börjar med onsdag 4/5. Marcus körde då inspel på Vreta Kloster. Han konstaterade att det var en mycket klur...

Äntligen har vi fått uppleva säsongens första golftävling här hemma i gamla "Svedala". Inför helgen såg det lite bistert ut på väderkartan, med regn och blåst på menyn. Icka sa Nicke. Istället fick vi en finfin söndag i vackra Vadstena, på en bra p...